Föds - enligt Vs. - redan i urtiden av thursamakter, medan Yggdrasil ännu är ett frö.
Mor till Hel, Fenris, Midgårdsormen,Sköll och Hate.

Enligt en tolkningsmöjlighet kommer hon till Asgård, som tre mäktiga tursamöer - Heid, Angerboda och Aurboda från jättarnas värld under "gyllene tidsåldern", då asarna lever lyckliga och obundna av tid och rum.

( Möjligen är dessa "tre mäktiga tursamöer" i själva verket de tre stora nornorna, vilka i så fall inför tidens och rummets begränsningar..? )

Gullveig kommer till Asgård tre gånger och bringar olycka. Asarna dödar henne alla tre gångerna och bränner henne på ett bål av lindträ, i Odin hall. Men hon återföds.
Första gången kommer hon som vanen Heid och lär ut illasinnad magi.
När asarna dödar Heid bryter det första stora kriget ut mellan vaner och asar.
Trots att hon bränns på bål, så hittar Loke hennes hjärta oförbränt i askan, äter upp det, varvid Gullveig återkommer under namnet Angerboda, och föder Fenris, Hel och Midgårdsormen.
Hon nästlar också sig in i Asgård under namnet Aurboda och ansluter sig till kretsen av diser kring Freja.
Aurboda lär Freja sejda och senare så att Freja kommer i jättarnas våld.
Efter någon av sina dödar, så begravs hon utanför Hels port. Det är där Odin väcker henne och med galdrar tvingar ur henne information om Balders död. Enligt Vs. betalar han henne för detta.
Efter sin tredje död föds hon åter, och tillbringar sin tid med att utöka Fenrirs ätt i Järnskogen.

I Codex Regius, Vs:21 står:
Þat man hon folc uíg
fyrst iheimi
er gvll ueig |
geirom stvddv
oc iha/ll hárs
hana brendo.

Här talas det om gvll ueig, vilket leder tanken till att detta inte är frågan om en makt eller ett väsen alls.


Vs, Hdl, Gyg, Bd

Drunknad som går igen.

Självmördare som blivit gengångare.
Kan ibland ta sig korphamn.

Visar sig som en mycket stor och vacker häst.
Förekommer enligt traditionen mest i södra Sverige.
Bäckahästen lockar barn, hästar och ryttare till sig, och drar ner dem i åar, bäckar eller annat strömt vattendrag.
Liksom vid kontakt med Näcken kan stål -ett knivblad eller dyl. - stoppa Bäckahästens framfart.

se även Näcken

Helande är - till skillnad från bot - större, mer omdanande och förändrande.
Helandet förändrar hela ens liv och kan ibland samtidigt bota den fysiska åkomman.
Helandet är inriktat på frid,förening med allt liv och återvinnande av kraft.

Reparera, avhjälpa eller laga. I sjukdomssammanhang; tex. att gipsa en fraktur eller dricka ett febernedsättande te för att åstadkomma tillfrisknande.

Sjukdom, eller angrepp av oknytt, thursamakt eller annat,vilket ger fysisk eller psykisk åkomma.

Fläderträdet eller fläderbusken var förr ett vanligt vårdträd. Flädern ansågs vara hemvist för Hyllefrun eller till och med Freja, och som sådant skyddade det hemmet. Flädern är dock så kraftfull att den inte bör stå alldeles inpå huset - den kan orsaka huvudvärk och sover man i dess skugga kan man enligt gammal tro drabbas av utslag. Även goda vättar dras till flädern vilken skyddar hemmet från mer illasinnat skrömt som troll.

Se även Hyllefrun.

Hyllefrun sägs bo, eller vara rådare över, fläderträdet eller fläderbusken. I ett hus med fläder som vård blir det inga gräl eftersom hyllefrun råder över husfriden. Äevn Freja har en koppling till fläderträdet och det är därför troligt att Hyllefrun är nära knuten till henne. Namnet Hylle eller Hylde verkar vara vanligast i sydsverige och Danmark. Ordet kommer från den germanska skyddsgudinnan för hemmet, Holde.

Se även Fläder.

En plats som helgas för andakt och blot avgränsas av ett viband.
Det heliga rummet - viet - upprättas genom att dess ram - vibandet - sätts.

Ofta är vibandet fysiskt markerat av stenar, en ritad ring eller annat, men kan också vara en tänkt gräns, eller helt enkelt den gräns som uppstår av att blotdeltagarna formar en ring.

Benämning på den som Havamals senare del riktar sig till.

Ledet Lodd- kan möjligen betyda "lodaren, "latmasken",
Ledet -Fafner skulle då syfta på drakens storlek, omfattning (eller grad av moraliskt förfall?)

Loddfafner betyder då ungefär: "Storlodaren", "Riksmaskaren",

Hm:112-164

Dotter till Egil, syster till Tjalve.
Tjänar som piga åt Tor.

Bet: "Den raska"

Hyk, Gyg, Skm

Grima och Åkes namn på Sigurds och Sigdriva/Brynhilds dotter Aslög.

I andra sagor, än de i sägenkretsen kring Sigurd, ingår Kraka äktenskap med danske kungen, Ragnar Lodbrok.

Hreidmars tredje son, bror till Regin och Fafner, vilken dödas av Loke i sällskap med Odin och Höner.

Rm.

Binamn på Odin under Bråvallaslaget.

Poetisk omskrivning.
Vanligen tvådelad.
Tex: "Midgårds värnare" om Tor.

Möjligen var tidigare kenningarna den profana benämningen på heliga namn; s.k. noa-namn, vilket möjliggjorde vardagligt omnämnande av namn och ord som annars var tabu och förbehållet rit och blot.

Mycket vanligt i Saga- och Eddadiktning.

Begreppet hedning har sitt ursprung i den tidiga kristendomen, där det kristna romerska riket betecknade de som bekände sig till den gamla religösa seden som pagani eller campani, d v s lantbor. I det germanska språkområdet var uttrycket för lantbor heiden, d v s "de som dom bor på heden".

Många som idag lever med norrön sed och gammeltro, betecknar sig själva som hedningar eftersom den norröna seden är så nära förknippad med naturen och dess väsen.

En människas "lycka" inom ramen för hennes liv.

"Det utmätta måttet" för en människa hör samman med Nornorna och ödestron, örlog.

Det av nornorna fastlagda i en människas liv, "livslag" eller "urlag".

Det är "det fastlagda" i en människas liv som styrs av "örlog" som är livslagen för var människa.

Binamn på Odin som Julens gud.

Jämningsblot som infaller vid höstdagjämning.
Blotets fokus ligger på ljusets avsked, höstens antågande och avklingandet av vanamakternas huvudsakliga period, avtackandet av fertiliteten och kärlekens krafter.
Tacksägelse, avslut och förberedelse inför vintern.

Bland bruken kan nämnas inbjudan och tacksägelse till Jord, Freja, Frej, Sol, Delling, Eira, Tor, Siv och fylgior. Vidare att söka samklang med jordbundna vätteväsen.

Att fästa Baldersmyten till det avtagande ljusets blot är bruk bland somliga. Hos andra är det bruk att hälsa Rimthursar välkomna."

Liksom vid vårjämningsblotet ter sej höstens intåg olika, beroende på geografisk hemvist, vilket spelar in i det lokala bruket kring blotet.

Se även andra höstblot under Alvablot

Vården är en skyddsande, en rådare, som följer människans själ från födsel till död. Vården anses understundom göra sig påmind rent fysiskt, exempelvis genom annars oförklarig klåda, eller andligt som en förnimmelse eller en dunkel aning. Vården kan också bli synlig och visa sig som ett "lyse", ett svagt ljussken runt personen ifråga (jmfr. new age-rörelsens tal om auror).

En vård som färdas utanför sin människa, som en synlig hamn, kallas ibland vålnad. Är det en vilsekommen vård från en avliden person är det en genfärd eller gengångare.

Vard kallas även den del av medvetandet som vitkin, völvan eller sejdaren sänder iväg på resa under medvetandeförändrat tillstånd.

Ordet vård betyder väktare och kommer ursprungligen från fornnordiskans varþer vilket har betydelsen akt, vakt eller hägn. Vård och vål har också dialektalt används i betydelsen skyddsande eller vålnad. Jämför även med ord som minnesvård och vårdkase.

Se även fylgja, vardlokkur och offerkast, liksom vårdträd

Samlingsbegrepp för små övernaturliga väsen eller rådare, ofta vättar eller småfolk i allmänhet. Kan härledas ur ordet "knytt" som betyder tyst, prydlig eller vacker, besläktat med det dialektala "knätta" - prassla. Se även skrömt.